Tävlingsdagen.
8oom var loppet, jag var nöjd med tanke på att näsan var full av snor jag flåsade som en gnu och har aldrig i mitt kära liv känt en sådan motvind. Men det var ju lika för alla, sant sant. Jag vann och det blev 2.13!
Träffade på en och annan svensk, coach började tydligen prata med Anna Wessan före mig,tror faktiskt att han hörde att hon skrek på vårat kära modersmål, han sa tydligen till henne efter mitt lopp, " nu gjorde hon lika igen, öppnade för sakta, vad ska jag säga" Det är faktiskt inte så lätt att öppna fort när man har en vägg framför sig.
Träffade även en Hans, han hade tydligen spanat in mig och trott att ja hon måste nog vara svenska eller norska, blond/rödhårig, ja han hade så rätt!
Hemfärden var lika lång som ditfärden, jag hade fått färg på näsan!

Får inte glömma att jag var väldans nära Mexico, så nära att jag nästan kunde ta på landet.