SISTA MARS.

Och här sörjer man inte.
Jag snarare räknar ner, jag längtar hem, men längtar inte bort här ifrån. Knepigt.
Gödis-värmen är tillbaka, så här kör man sten hårt på solkräm, och jag är väl den enda i hela friidrottslaget. Måste vara gött att vara svart. Var nyss 42 grader varmt utanför mitt fönster, dock ligger termometern i solen på kvällen.
Funderar på att krypa ner till en film nu när veckan är avklarad. Fyra dagars skolvecka är det bästa som finns.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0