VILKEN SOPPA!

Jag var arg som ett bi efter dmr-stafetten.
Det hela började med att nummerflickan som ska ha koll på varven klantade till sig redan på första sträckan. Så kadian i mitt lag sprang bara fyra varv istället för sina fem. Några lag gjorde som oss, sprang för kort, några sprang som man skulle. Andra sträckan som Kirsten skulle springa alltså 400m blev rätt, är väl kanske svårt att springa fel på den. Sen var det dags för tredjesträckan som Tiffany skulle springa alltså 800m. Men när hon har sprungit sina 800m står nummerflickan och visar att dom har två varv kvar, så hon fortsätter och jag tar inte pinnen från henne. Men då skriker coach på mig att spring ikapp henne och ta pinnen. Så jag börjar kuta allt vad jag har och hinner ikapp henne efter ca 60m och tar pinnen och börjar mina 1600m. Jag fattar ingenting, ,men coach börjar skrika på vilka jag ska springa om för att bli etta. Det gör jag, sen börjar försöka lista ut hur många varv jag har kvar, coach säger en sak, varvräknaren visar en annan. Så det var bara att kuta på. Men till slut är det bara ett varv kvar och precis när jag springer i mål är det en annan tjej som stannar precis framför mig, så va fan var inte vi först?
Efter mina 1809m istället för 1609m visar det sig att vi var tvåa!
Egentligen så skulle väl alla lag var diskvalificerade, men alla lag som sprang rätt antal varv tillsammans fick vara kvar! Helt jävla sjukt  allt ihop! Två ynka sekunder vann det andra laget med, jag hade kunnat tagit henne om jag had vetat!

1000 försökt gick fint, vann mitt heat!

Idag är det mile och 1000m final. Heja!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0